Många svenskars bild av emigrationen till USA är präglad av Vilhelm Mobergs utvandrarepos. Strävsamma småbrukare som tröttnat på att kämpa under nära nog omöjliga förhållanden i Sverige och söker sig ett nytt liv på andra sidan Atlanten. Och nog var också många emigranter lockade av tillgång på billig jord i USA, lagen Homestead Act stiftades 1862 för att stimulera jordbrukare att etablera sig på ouppodlad mark och var en viktig drivkraft i den tidiga emigrationen från Sverige. Men, de allra flesta emigranterna levde helt andra liv än Mobergs Karl-Oskar och Kristina. Genom att följa byn Bergsgårdens emigranter ges en god illustration till både vanliga motiv till emigration och hur livet på andra sidan Atlanten kunde te sig.
Den första Bergsgårdsbon som emigrerar heter Anders Gustaf Murman och lämnar Bergsgården vid 23 års ålder 1869. Han blir då en del i den massflytt av svenskar till USA som sker med anledning av nödåren 1868-69. Bergsgården är dock inte så hårt drabbat av nödåren och Anders har sannolikt andra bevekelsegrunder än att undkomma svält för sin flytt. Kanske är det helt enkelt äventyret som lockar? Att han relativt snart efter ankomsten till USA tar värvning i den amerikanska armén får en att misstänka det. Vid 26-års ålder mönstrar han för första gången, för en tjänstgöringsperiod på fem år. Han är då skriven i mönstringsregistret som “arbetare” och bor i Cleveland, Ohio. Han mönstrar sedan på vart femte år och av mönstringsregistren får vi också veta att han kallar sig Andrew, är knappt 180 cm lång, har blont hår och blåa ögon. Han får goda vitsord vid utskrivningarna från armén, hans uppförande beskrivs som “very good” eller “excellent”. Vid drygt 46 års ålder inleder han det som ska bli hans sista tjänstgöringsperiod, vid Fort Whipple, Yavapai County, Arizona. Fort Whipple användes som en bas för den amerikanska armén under indiankrigen 1864-1886, men förde en mer tillbakadragen tillvaro därefter och det fanns under 1890-talet planer på att avveckla det. Vi kan alltså föreställa oss platsen som den drygt 46-åriga Andrew Murman stationeras på upplevs som en ganska händelsefattig avkrok, där långt västerut i landet. Andrew Murman avlider efter ungefär ett år vid Fort Whipple, av hjärtinfarkt. Han blev 47 år gammal.
Efter Andrew Murmans utvandring ska det dröja nio år innan några andra Bergsgårdsbor ger sig av över Atlanten. Och då är det ett brödrapar, som nog har ett helt annat motiv. Bröderna Frans Teodor och Henning Murman är söner till en hemmansägare, men med sju barn i familjen kan vi anta att de ändå inte har det så väl ställt. Anledningen till att bröderna lämnar landet är dock trots allt sannolikt en annan. De har båda år 1877 dömts till fängelse för misshandel i allmän väg, skadegörelse av annans egendom och fylleri. Mer detaljer än så får vi tyvärr inte veta från Kriminalvårdsanstalten i Faluns ganska summariska anteckningar, men snart efter frigivningen utvandrar i alla fall de båda bröderna.
Nästa emigranter är en hel familj, år 1879 utvandrar Carl och Anna Erika Fahlgren tillsammans med sina tre barn, som är mellan 9 och 13 år vid överfarten. Familjen anländer först till Salinas i Kansas och flyttar därefter till Sharps Creek i samma delstat. Carl kallar sig Charles och arbetar som smed. Carl och Anna Erika bor kvar i McPherson County, Kansas. Anna Erika avlider 1886, Carl året därefter.
De följande emigranterna är mestadels unga män och kvinnor, som antingen reser på egen hand eller tillsammans med ett syskon. Totalt är det tretton ungdomar och yngre vuxna som uppges utvandrade från Bergsgården under perioden 1882 till 1911, dessutom återinvandrar en Leksandskarl som bott i USA under några år. Därutöver utvandrar även en barnfamilj. En av utvandrarna är det oklart om hon kom iväg, och pigan Katarina Maria Rune, ursprungligen från Danmark, ska eventuellt ha befunnit sig i USA några år i mitten av 1890-talet, men inte heller det hittar jag några spår av i källorna. Det går att ändra sig också, Karl Gustaf Dahlberg utvandrar 1902, men hans levnadsöde är värt en egen bloggpost, och sex år senare planerar hans syster Emma Kristina att följa efter. Hon hämtar ut ett intyg för flytt till Amerika, men ändrar sig och kommer inte i väg. Vi kan anta att det beror på att hon träffat kärleken, inte så långt efter den planerade resan lyses det till äktenskap och hon gifter sig och flyttar till Stora Skedvi.
Nästa bekräftade utvandrare är Karl Fredrik Sandberg som utvandrar vid 21-års ålder 1882. Han gifter sig år 1890 med svenskbördiga Augusta Olsdotter Nilsson (1870–1939). De får sju barn tillsammans. Från folkräkningen år 1910 framgår att Karl Fredrik arbetar vid järnvägen, som “gripman” (ev. bromsare). Han avlider 1915 i Chicago. Karl Fredrik Sandberg följs är 1886 av systern Augusta Maria Sandberg, som vid utvandringen är bosatt i Jämtland. Ett år senare avreser gruvarbetarsonen Per Gustaf Sjöberg, 23 år gammal.
År 1893 lämnar den då 19-åriga Hans Gustaf Hedman Bergsgården. Framtidsutsikterna i byn är nog inte så goda för honom, fadern arbetar som rättare på landskamrer J.G. Ihrmans egendom och övergår ungefär när Gustaf väljer att utvandra till att vara arrendator. Det finns alltså ingen gård att ta över och den broder som stannar i Bergsgården kommer att arbeta som stenhuggare. Gustaf Hedman kallar sig i USA för “Gust”. Han gifter sig med Anna Christina Magnusson (1876-1939) från Småland, de får sju barn tillsammans. I 1910 års folkräkning är hans yrke uppgivet som Health officer, 1920 står han som Dairy Inspector, 1940 som Milk And Dairy Inspector. Han avlider 1964 i Duluth, St. Louis County, Minnesota.
Kanske kommer ni ihåg slaktare Norman? Han som försökte sälja korv på självdöd ko, var inblandad i diverse röriga stöld och hälerihärvor och blev utslängd ur rättssalen när järnvägsbygget diskuterades för att han inte kunde bete sig. Kanske inte så förvånande att flera av hans barn söker lyckan på andra sidan Atlanten, familjesituationen hemma i Sverige verkar ju ha varit milt sagt stormig. År 1902 reser Ida och Karl Albert Adrian Norman till USA och tre år senare följs de av lillasystern Ingrid Kristina Norman, som bara är 15 år när hon på egen hand gör resan över Atlanten. Ingrid Kristina ankommer till Quebec reser därefter till Sioux City Minnesota. Hon gifter sig 1909 med den norske Melvin Alexander Selvig (1885-1978), och de får fyra barn tillsammans. Selvig jobbar som ingenjör vid järnvägen. De bor 1920 och 1930 i Ashland, Wisconsin och 1940 i Douglas Wisconsin. Ingrid Kristina avlider 1969 i Douglas, Wisconsin. Karl Albert Adrian Norman gifter sig med den amerikanska Ellen Irene Aura (f. 1890). Enligt mönstringskortet för första världskriget arbetar Karl Albert Adrian som mekaniker. Karl Albert Adrian och Ellen Irene får totalt tio barn, det yngsta fött 1935. Det är alltså möjligt att ett eller flera barnbarn till ”slaktare Norman” fortfarande lever. Man undrar ju lite vilka historierna om Sverige som traderas i den släkten – vet barnbarnen om att farfar försökte sälja korv på självdöd ko? För Karl Albert Adrian finns också ett mönstringskort från andra världskriget, trots att han då är omkring sextio år. Tanken var dock aldrig att han skulle strida i Europa. Han ingår i den så kallade ”old men’s draft”, där målet var att identifiera äldre arbetslösa män, som skulle kunna ta över yngre mäns arbetsuppgifter, och därmed frigöra dessa för militärtjänst. Vid tiden för andra världskriget bor Karl Albert Adrian i Kalifornien. Han avlider 1953, sjuttio år gammal.
År 1910 emigrerar både Ernfrid Andreas Pettersson (20 år) och Ernst Wilhelm Karlsson (19 år). Ernfrid Andreas hamnar först i Montana och gifter sig med Johanna Knutson från Norge. De bor 1942 i Snoqualmie Falls, Washington, USA (enligt Ernfrids militärinkallelse) och han arbetar vid järnvägen som “grinder” (ung. sjåare). Ernfrid Andreas tjänstgör för USA i både första och andra världskriget. Han avlider 1975 i Kirkland, Washington.
Ernst Wilhelm Karlsson (son till “fjärsman Karlsson”) reser till Portal, North Dakota via Kanada. Han gifter sig 1918 med Hilma Christina Erickson, från Värmland. De får sju barn tillsammans. Familjen bor åtminstone från år 1921 i Saskatchewan, Kanada. I 1921-års folkräkning står Ernst Wilhelm som jordbruksarbetare och är därmed en av de få av byns utvandrare vi med säkerhet kan säga att arbetar med jordbruk – det som annars är sinnebilden av den svensk amerikautvandraren. Ernst Wilhelm avlider 1971 i Ponteix, Saskatchewan, Kanada.
Året efter Ernfrid Andreas Pettersson och Ernst Wilhelm Karlsson utvandrar återigen en hel familj: Sven Sjöberg och Anna Robertina Andersdotter med de två barnen Emma Louisa och
Ingrid Linnéa. Sven är bror till den år 1887 utvandrade Per Gustaf Sjöberg. Vid överfarten år 1903 är Emma Louisa tre år och Ingrid Linnéa ett år. När familjen ankommer New York i mitten av maj 1903 är dessutom Anna Robertina sannolikt gravid med parets tredje barn, men det vet hon inte än. Den första februari 1904 föds sonen Gustaf Theodor, på amerikansk mark, och han blir därmed också amerikansk medborgare. Familjen Sjöbergs resa är emellertid långt ifrån över när de når New York, de har siktet inställt på staten Washington, på andra sidan den vidsträckta kontinenten. Sannolikt reser familjen med tåg, år 1889 färdigställdes järnvägsförbindelsen mellan Chicago och Seattle. Väl i Washington state bosätter sig familjen i den lilla orten Belfast, åtminstone vet vi att de bor där från 1920 års folkräkning och framåt. År 1902 har Belfast lite drygt 200 innevånare – alltså ungefär lika många som byn de lämnat. Belfast har växt fram i samband med järnvägens ankomst och i synnerhet är orten fokuserad på avverkning och transport av timmer. Här finns vid seklets början hotell, restaurang och så klart också salooner. Blomstringstiden för Belfast blir dock kort, under 1920-talet stänger de sista timmerföretagen ner och idag återstår bara ett hus i den tidigare rätt livliga lilla orten. Sven Sjöberg arbetar emellertid inte i timmerbranschen. Hemma i Bergsgården har han varit stenhuggare, men i USA satsar han istället på jordbruk och försörjer sig som mjölkbonde. Så småningom anpassar han, precis som många andra, sitt namn till det nya hemlandets språk och kallar sig Swan Seaberg.
Året efter familjen Sjöberg utvandrar Elma Andersson, uppväxt i Tomsarvet, 19 år gammal. Vid utvandringen bor hon inne i Falun, men det är mot en mycket större stad hon styr kosan: New York. Elma arbetar den första tiden i New York som barnsköterska, men så småningom, när hon behärskar språket bättre, övergår hon till att arbeta som sällskapsdam i välbeställa New York-familjer. Att arbeta som hembiträde var annars ett vanligt yrke för utvandrade unga kvinnor från Sverige. Det fanns gott om anställningstillfällen för dessa unga kvinnor, eftersom de snabbt lärde sig språket och kulturen. Elma blev kvar i femtio år i New York, med undantag för ett par år i mitten av 1920-talet som hon spenderade i Falun. På 1950-talet flyttade hon hem till Dalarna igen för gott. Elma avled 1989 på Herrhagsgården, Falun, strax före sin 104:e födelsedag.
Utvandringen är inte heller det oåterkalleliga beslut som vi ofta tänker oss. Johan Henrik Sundberg utvandrar 1920 vid 20-års ålder, men återvänder ganska snart därefter till Sverige. Leksandsfödde Bernard Sigfrid Pettersson Ahlin bor åren 1903-05 i USA, men flyttar därefter till Bergsgården. Den danska pigan Katarina Maria Rune är eventuellt i Amerika 1892-98, åtminstone har hon uppgett det i husförhörslängden. Det finns så klart sorgliga utvandraröden också. Ernst Fredrik Wikman är i husförhörslängderna beskriven som “sinnessjuk”, men beger sig trots detta till USA 1911, strax efter att han blivit utskriven från Uppsala hospital. Efter knappt ett år i USA återvänder han emellertid till Bergsgården och är därefter i perioder inskriven på Säters hospital de närmaste åren. Ernst Fredrik Wikman avlider år 1928, 38 år gammal, på Lindsberg.
Mellan 1820 och 1930 emigrerade 1,2 miljoner svenskar till USA och i början av 1900-talet bodde var femte svensk i Amerika. De mönster vi ser i byn Bergsgården är på många sätt ganska typiska för den svenska utvandringen: Under senare delen av 1800-talet är det i huvudsak yngre män och kvinnor som utvandrar (tidigt under perioden fler män, senare lika många eller något fler kvinnor). Många hamnar i städer och arbetar vid järnväg eller industri.
| Namn | Född | Ålder vid utvandring | Födelseort | Utvandringsår | Utvandrat till | Död |
| Anders Gustaf Murman | 1846 | 23 | Kopparbergs sn | 1869 | Amerika | 1894, Fort Whipple, Yavapai County, Arizona, USA. |
| Carl Fahlgren | 1840 | 39 | Falun | 1879 | Amerika (Salina, Kansas) | 1887, Marquette, McPherson County, Kansas, USA. |
| Anna Erika Fahlgren | 1837 | 42 | Falun | 1879 | Amerika (Salina, Kansas) | 1886 |
| Ernst Rudolf Fahlgren | 1866 | 13 | Kopparbergs sn | 1879 | Amerika (Salina, Kansas) | 1945, McPherson, Kansas, USA. |
| Carl Albin Fahlgren | 1868 | 11 | Rog | 1879 | Amerika (Salina, Kansas) | 1946 |
| Ida Amalia Fahlgren | 1870 | 9 | Kopparbergs sn | 1879 | Amerika (Salina, Kansas) | ?? |
| Frans Teodor Murman | 1851 | 27 | Kopparbergs sn | 1878 | Amerika | ?? |
| Henning Murman | 1855 | 23 | Kopparbergs sn | 1878 | Amerika | ?? |
| Karl Fredrik Sandberg | 1861 | 21 | Kopparbergs sn | 1882 | Amerika | 1915, Chicago, Illinois, USA. |
| Augusta Maria Sandberg | 1868 | 18 | Kopparbergs sn | 1886 | Amerika | 1939, Chicago, Illinois, USA. |
| Per Gustaf Sjöberg | 1864 | 23 | Kopparbergs sn | 1887 | Amerika | ?? |
| Hans Gustaf Hedman | 1874 | 19 | Kopparbergs sn | 1893 | Amerika | 1964, Duluth, St. Louis County, Minnesota, USA. |
| Katarina Maria Rune | 1868 | Ringköping, Danmark | ”vistas i Amerika 92-98” | ?? | ||
| Johan Henrik Sundberg | 1882 | 20 | Kopparbergs sn | 1902 | Amerika | 1943, Torsång. |
| Ida Norman | 1881 | 21 | Kopparbergs sn | 1902 | Amerika | 1949, Saint Louis, Minnesota, USA. |
| Karl Albert Adrian Norman | 1883 | 19 | Kopparbergs sn | 1902 | Amerika | 1953, Palo Alto, Kalifornien, USA. |
| Sven Alfred Sjöberg | 1878 | 25 | Kopparbergs sn | 1903 | Amerika | 1947, Seattle, King, Washington, USA. |
| Bernard Sigfrid Pettersson Ahlin | 1879 | 24 | Leksand | 1903 | Invandrad från Amerika | 1931, Grycksbo. |
| Anna Robertina Andersdotter | 1873 | 30 | Ölme, Värmland | 1903 | Amerika | 1950, East Stanwood, Snohomish, Washington, USA. |
| Emma Louisa Sjöberg | 1900 | 3 | Kopparbergs sn | 1903 | Amerika | 1972, Bellingham, Whatcom, Washington, USA. |
| Ingrid Linnéa Sjöberg | 1902 | 1 | Kopparbergs sn | 1903 | Amerika | 1985, Lynden, Whatcom, Washington, USA. |
| Elma Charlotta Andersson | 1885 | 19 | Kopparbergs sn | 1904 | Amerika | 1989, Falun. |
| Ingrid Kristina Norman | 1890 | 15 | Kopparbergs sn | 1905 | Amerika | 1969, Superior, Douglas, Wisconsin, USA. |
| Ernst Fredrik Wikman | 1890 | 21 | Kopparbergs sn | 1911 | Amerika | 1928, Lindsberg. |
| Karl Gustaf Dahlberg | 1872 | 27 | Kopparbergs sn | 1909 | Amerika | 1943, St Paul, Minnesota, USA. |
| Ernfrid Andreas Pettersson | 1890 | 20 | Kopparbergs sn | 1910 | Amerika | 1975, Kirkland, King, Washington, USA. |
| Anders Hansson | 1889 | 20 | Bjursås | 1909 | Amerika | [hittar honom inte i källorna p.g.a. för vanligt namn] |
| Ernst Wilhelm Karlsson | 1892 | 18 | Rättvik | 1910 | Amerika | 1971, Ponteix, Saskatchewan, Kanada. |
Bergsgården Förr 