Släkten Wikman i Gassarvet

Den första av släkten Wikman i Bergsgården är gruvfogden Hans Andersson Wikman (1767-1814) gift med Catharina Brander (1775-1843). Hans är född i Östanfors i Falun och namnet Wikman har hans far tagit sig, rostvändaren Anders Jansson Wikman (f. 1743). Catharina Branders härstamning går att följa långt tillbaka, en tidig förfader är Mårten Trotzig (1559-1617), vilken

Skräddarbacken (Bergsgården 61)

Då husförhörslängderna (och senare, församlingsböckerna) inte dokumenterar i vilken fastighet personer bor är det lite knepigt att få fram uppgifter om vem som bott var. Men ibland finns detta dokumenterat av studiecirkeln Bergsgården Förr och ett hus som vi därför vet vilka som sedan 1870-talet bott i är Bergsgården 61 längst bort efter Tubvägen. År

Bergsgårdens belysningsförening

Det är inte bara järnvägen som förändrar livet i byn, ungefär tjugo år efter järnvägens ankomst når en annan nymodighet byn – år 1917 elektrifieras Bergsgården. I samband med detta bildas Bergsgårdens Belysningsförening, just med ansvar för byns elektrifiering. Vid den här tidpunkten användes elektricitet främst till belysning, därav föreningens namn. Mot slutet av första

Solhem (Bergsgården 255)

Den 28 juli 1931 inleddes byggnationen av Solhem, med grävning av grund och sprängning av sten. Huset är ett så kallat Sesamhus och tillverkades i Insjön. Det tillverkades i block och var det första i sitt slag i Bergsgården. Blocken anlände på järnvägen den 14 september, ett extra spår hade lagts en bit från den

Solbacken (Bergsgården 370)

Nuvarande ägare Björn Weissman skriver år 2002 Solbackens historia (texten är något reviderad): Solbacken byggdes 1915 av järnhandlare Ignatz Lewin (min morfar). Tomten köptes från Ignatz chef vid Axel Johanssons Jernhandel, herr Sundqvist, som själv ägde fritidshuset Björkbacka strax söder om Solbacken. Tomten till Smedsarvet 6:1 köptes i två etapper vilket förklarar att huvudbyggnaden är

Smedsarvets gård (Bergsgården 265)

Bostadshuset till den gård vi idag kallar Smedsarvet byggdes år 1889, ladugården 1890. Ägare var till en början Stora Kopparbergs Aktiebolag och gården arrenderades av skogvaktare Olof Olsson (f. 1847 i Sunne) och hustrun Stor Anna Persdotter (f. 1849 i Ål) som bodde där med sina fyra barn Joel, David, Daniel och Anna och under

Tomtebo (Bergsgården 275)

Tomtebo byggdes som ett sommarnöje omkring år 1870 av Johan August Lidberg (f. 1838), som senare sålde till sin svärson bergmästaren Theodor Dahlblom (f. 1865) gift med Johanna Augusta Lidberg (f. 1865). Theodor och Johanna ordnade storslagna fester på sitt sommarnöje och vid firandet av deras silverbröllop 1890 byggdes en extra perrong vid huset, så

Skärs hage

Skärs hage tillhör väl egentligen inte Järgarvet, men passar inte riktigt in i något annat område heller. Huset låg efter stigen mot badet i Grycken, idag återstår enbart en grund. Det är oklart när huset byggdes, men i husförhörslängderna hittar vi ett tragiskt familjeöde från 1900-talets första år. År 1903 flyttar kommunalordförande Anders Olsson (f.

Björkbacka (Bergsgården 356)

Uppgift om byggnadsåret saknas, men järnhandlare Axel Sundqvist (1855-1929) född i Barkeryd i Jönköpings län köper under året 1914 till 1917 marken som kommer att bli Järgarvet 3:1, så troligtvis byggs Björkbacka under denna period. Axel Sundqvist har 1901 gift sig med Lovisa Elisabet Troili (1867-1953) och de flyttar 1904 till Falun, där barnen Anna

Marieberg (Bergsgården 260)

År 1891 och 1893 köpte apotekaren Axel Litström dä (f. 1843) från Falun markområden från Hans Hedman. Sommarhuset Marieberg, uppkallat efter hustrun Maria (f. 1854), byggdes år 1892. Litströms sommarnöje bestod dock inte bara av ett sommarhus, de hade också en stor trädgård på den södra sidan av Järgarvsvägen. Där fanns stora odlingar, inklusive rejäla